Nu går flytten!

Jag tackar Bloggfia med tre starka Hej (hejhejhej) för tiden som varit. Jag gillade verkligen att blogga här! Men nu drar jag vidare mot nya jaktmarker… häng med dit vetja! Mumma kardemumma… Fridens!

Formsvacka

Lousy uppdatering här nu för tiden… är för närvarande inte inne i något blogflow, därav torkan. Går här mest i väntans tider och… väntar. En vecka och två dagar kvar till Beräknad Födsel. BB-väskan är nästan färdigpackad.
Återkommer när blogglusten gjort det samma!

Häromkvällen

Lite knack-knack-knack med sleven i hönsmatsskålen, så kommer vips ett gäng (denna kväll heldränkta) hönor galopperande. Hönor ser verkligen kul ut när de springer! Snällt följer de husmor på väg mot hönsgården. Dags att sova, höns tillhör ett kvällstrött släkte.

Bloggtips!

Kan man bo i Stockholm utan att handla på Ica, Coop, Willys, Lidl eller dylikt? Alltså köpa all mat direkt från producenten? Musikern Petter Berndalen började fundera över detta och i september 2011 bestämde han sig för att prova. Snart har det gått ett år! Kul och intressant läsning på hans blogg; Husfadern. Till hans tuffa regler hör bland annat följande: Jag kan heller inte köpa en bulle från en bagare som odlar och maler sin egen säd, om det är smör i bullen som är inköpt på Ica, eller kanel t.ex. Gå gärna in och kolla!

På mitt nattduksbord

Juldagsfika!

Här ramlar släkten in till årets juldagsfika, som i år gick av stapeln hemma hos oss. Solen strålade och sken hela förmiddagen och vi dukade förstås ute. Hm, ni tror väl inte det började regna? 🙂

Tur vi har en ganska stor bro/altan där vi alla fick plats till slut!

I egenskap av värdinna (en julröd plyschklädd sådan, dagen till ära) fick jag mottaga en vacker julkrans att hänga på dörren! (Nåja, den fick hänga uppe under juldagen i alla fall… i morse förpassades den till jullådan i väntan på mer korrekta tider!) Och en julros fick vi också!

Om någon nu mot förmodan skulle undra över detta med juldag i början av augusti så skrev jag en förklaring till det efter förra årets augusti-juldagsfika…

Det vankades tårtbuffé och släkten högg in med god aptit.

Kanske särskilt lillebror Johannes och kusin Martin. En eloge till dem för de välfyllda dignande tallrikarna! Tydligen är det bara amatörer som inte tar av allt, samtidigt. Och sedan bör man gå en till gång och fylla på av det som särskilt föll en i smaken.

När man tydligen får fira juldag mitt i sommaren så får man väl även rucka på andra onödiga förhållningsregler tyckte Doris (eller om det nu var Martins idé…) som fick sitta till (på) bords.

Ja, återstår inget annat än att önska eder en gooood fortsättning! (för fler bilder, kika in hos Prinsessan Jordgubb!)

Så kallad semester

Så här skulle man kunna sammanfatta makens semester. Jobb, jobb och jobb hemma på gården. På måndag börjar han jobba igen, men fick jag bestämma skulle han få semester efter den här så kallade semestern! På bilden fixar de lagårdstaket, Marcus och två av hans bröder (tack till er!). Byter ut en del regler och plankor, dit med nya, plast och etc etc. Nu ska det inte läcka in mer!

För min del blev det inte heller mycket till semester. Det blev helt enkelt VAB för hela slanten! Märta bröt ju benet på Marcus första semesterdag, och idag – på hans sista – fick hon ta bort det. Marcus har jobbat och jag, den höggravida matmoran, har skött markservicen. Traditionell uppdelning så det förslår. Nåväl, det kommer väl glamorösare semester nåt annat år… kanske! 🙂

Go bananas

Brukar du inte äta ekologiskt/kravmärkt? Om jag bara fick råda dig att byta ut en enda vara mot en ekologisk dito… så skulle jag säga bananer! Idag handlade jag på COOP och till min besvikelse hade de inga rättvisemärkta eko-bananer, utan bara den vanliga sorten. Köpte några sådana, men alltså… vilken skillnad! De är inte alls lika goda! De vanliga bananerna är liksom mer träiga och faktiskt rätt smaklösa.

Hörde förresten nån sommarpratare (tror jag det var) för några år sedan på radio. Han hade gjort filmer/reportage om de stora bananföretagen och hur de behandlar bananerna samt de som jobbar på plantagen. Not good kan jag bara säga! Hur som helst, han berättade att man gjort ett experiment på ett ZOO i Danmark. Aporna fick äta vanliga köpebananer och de valde då att skala dessa för att äta. När aporna sedan fick ekologiska bananer så åt de dem med skalet på! Vilket de gör i sin naturliga miljö. Skalen är väl så sprängfulla av besprutningsmedel, vilket aporna måste känna av, så att de väljer att skala bananerna istället.

Så… gå på apornas (och min! 🙂 ) rekommendation: köp krav/eko-bananer!!

Hittat i trädgården

Tacksamt att flytta till ett hus där det bott trädgårdsintresserade människor. Nu kan vi också njuta av perennerna!

(även om jag ofta hoppas att de inte ser hur deras rabatter förvandlats till vildvuxna djungler i min vårdnad…)

Närproducerat

Det blev en lokalt odlad lunch idag. Hade vi bara haft en liten ko (smöret jag stekte i och gräddskvätten i omeletten) så hade allt varit från gården! Äggen och de färska kryddorna i omeletten (basilika och timjan), sallad och ärtskidor till, allt från gården. I och för sig torftigt på salladsfronten, men jag orkade inte styra upp något mer avancerat än såhär. Hur som helst, man brukar ju säga att hunger är den bästa kryddan och det är nog sant. Men vetskapen om att det man äter är egenproducerad mat är allt en bra fin smaksättare det med!

Baksidan

Jag åt en bra middag för mindre än en timme sedan, men känner mig hungrig som om jag inte hade ätit sedan lunch. Var på toa för cirka tio minuter sedan men är väldigt kissnödig redan. Jag längtar till livet som ogravid… Åh, då ska jag förresten ligga på rygg och sova – va skönt det ska bli!

Flinka karl´n

Jag undrar när maken min, som har semester, egentligen ska ta semester. En mer idog man är nog svårt att finna! För några dagar sedan sov Märta ganska länge (snackar småbarnsliv nu, hon sov alltså till typ halv åtta) och därmed passade även jag förstås på att sova ut lite. Marcus däremot hade klivit upp vid halv sju-tiden och gått ut och kört några lass med träd som han fällt tidigare…

På bilden ovan är det högtryckstvätt av vår bro som gäller, och idag fick den sig två omgångar mycket välbehövlig olja. Pappa brukar skoja och säga Ha´nt ja starka ärma på käringa min! när mamma gör något rejält. Och jag kan lugnt säga Ha´nt ja flinka ärma å ben på guben min!

I morgon blir det dock semester även för honom. Vi får nämligen finfrämmande från Umeå; glasblåsar-Linda och hennes smed-Mattias och deras barn! Ska bli så skoj!

Häng med familjen

Lillsystra ända-bortifrån-Skövde-trakten är hemma! Med man och barn. Alltid så kul när de kommer hem, så att vi får samlas aaaallihopa. Fyra av oss fem syskon bor ju här i faggorna, så att det blir ju lätt fullt hus ändå med allas familjer, men vi är ju ingen komplett skara förrän denna lilla familj kommer hem!

Roligt när småkusinerna är nära varandra i ålder.

Igår samlades vi alla (19 stycken) uppe hos mamma och pappa i granngår´n för häng, käk och efterrätt förstås.

Blomsterflickan Klara som är så fin utan framtänder.

Och hallonflickan Märta som är vid gott mod trots sitt helgipsade ben.

Och jordgubbspojken Adam som håller på att övervinna sin hundrädsla.

Nu har jag läst ut min bok, därav några minuter över till att kunna blogga… men nu ropar sonen, han vill ha sällskap framför filmen låter det som. Höres gott folk!

Frigång!

Idag har vi premiär-släppt-ut hönsen ur hönsgården. Nu har de koll på var de bor och var de har sina reden, så de kommer nog inte villa bort sig. Man blir glad ända in i hjärtat när man ser dem spatsera omkring på gården och picka gräs och annat! De hittade en jordhög utanför hönsgården som var som gjord för lite spa á la höna – dvs. sand/jord-badning. Alla hönor borde få ha det så här! Inte sitta inklämda i små trånga burar utan att någonsin få känna solen värma eller picka färskt gräs. Kaninen undrade förresten vad de höll på med…

Hönsen, å andra sidan, undrade vad jag höll på med, som hade rött på tånaglarna.

Men efter att ha provpickat återgick de till gräset och maskarna.

Värsta braiga boken

Nu trampar vi åter hemmamark efter en liten minisemester till Furuvik och ön Bådan. Känns som vi varit borta mycket längre än ynka tre dagar! Vädergudarna var sannerligen med oss med strålande sol men inte för gassande varmt. Inte blivit nåt bloggande av naturliga skäl och nu måste jag säga att förmodligen kan det bli glest här ett litet tag…. har nämligen börjat läsa Niceville och kan inte sluta!! Så nu säger jag tack och hej för idag, hoppas du har det sommarbra, och så tar jag min bok och hoppar i säng!

Belgian bl… rädisa

Önskar ni fick se dem live. Våra rädisor. De är sjukt stora! Och då var just den här en av de mindre. Annars är de nästan som bifftomater i size. Kan lugnt konstatera att de har trivts i odlingslådorna… Goda är de också förresten! Trevligt när det tar sig.

Hänt i veckan

… eller ska jag säga ”ohänt i veckan”… för det är inte mycket som hänt egentligen. Dagarna har varit sega och de regntunga skyarna har inte bidragit med energi direkt. Marcus har hållt till ute i lagården med att färdigställa hönshotellet (fint som snus blir det) och jag och barnen har mest kurat inne, framför allt jag och Märta. Hon har förvånansvärt snabbt anpassat sig till sitt helgipsade ben tycker jag ändå! Fascinerande med barn… Nu kryp-drar hon sig fram över golvet med benet släpande efter, lilla gumman.

Som tur var har det tittat in någon person någon gång ibland. Och med bestämda pek och uppmaningar lyckas Märta oftast få dem att lägga sig en stund bredvid henne på golvet för lite titta-i-bok. Här är det morfar som får hjälpa till att leta efter Mollys panda. Det var viktigt att även han skulle ha filten på sig… 🙂

En liten och en något större kusin tittade också in. Bra att öva på att hålla bäbis, snart finns det ju en egen här i huset…

Och när det inte finns någon bäbis att tillgå så kan man ju alltid tvångshålla katten som råkar gå förbi.

Första modelleran – kul! Storebror visar vägen.

Här går vi på en första brutet ben-promenad. Grannens får fick sig en påhälsning. Och den ömma modern höll bokstavligt talat på att gå upp i fogarna efter den långa vandringen på hela… tja, 800 meter.

I morgon blir förhoppningsvis en inte lika seg dag som de som just förflutit. Auktion i Gussjö och sedan kanske Skulefestivalen!

Äggfest!

Nu har det hänt! Glädjen stod högt i tak när vi idag på eftermiddagen hittade ett första ägg i hönsgården. Man kunde ju tro att vi skulle vara lite förberedda på det, jag menar, vi skaffade ju ändå höns (framför allt) för att få just ägg… och ändå var det som värsta julafton när det plötsligt låg ett ägg där. Litet, brunt och gulligt. Vad tillagar man av ett sånt här premiärägg?

Maken har för övrigt jobbat med hönshuset inne i lagården hela veckan lång, ni får se bilder snart. Värsta hotellet för småpullorna!

I en sal på lasarettet…

Det var väl egentligen att utmana ödet. Men just då lekte de så bra där på studsmattan. Märta skrattade och storebror hade snälla rösten, busade så kul med henne. Vi har väl sagt ungefär tusen gånger att ”du får inte studsa när Märta är på studsmattan!”. Fast att ändå lämna de där själva för en obevakad sekund var ju dumt av oss, särskilt när svårigheterna med impulskontrollen är dokumenterade. En ”rumpstuts” av tioåring räcker tydligen för att fraktur ska uppstå på tvåårings ben. Det var en förkrossad storebror som med tårarna flödande lovade att vara snäll med lillasyster resten av livet (just den biten återstår väl att se, men äktheten i känslan rådde det inga tvivel om).

En känga åt sjukvårdsrådgivningen som sade att vi inte skulle åka in till akuten utan istället ringa vårdcentralen och invänta att de ringde upp, eftersom de har röntgen i Härnösand. När vi så äntligen fick prata med någon på vårdcentralen så sade de att det var ett dumt råd från sjukvårdsrådgivningen eftersom de inte alls har någon röntgen i Härnösand på sommaren. Vi skulle ha åkt till akuten på en gång. Kändes otroligt irriterande och jobbigt för Märtas skull att vi hade väntat hemma i nästan två timmar med brutet ben och mycket smärtor på det beskedet.

Hon var tapper och det var jobbiga timmar på sjukhuset. Det värsta är ju på nåt vis att hon är för liten för att man ska kunna förklara någonting. Hålla-fast-momentet med lustgas under gipsningen var traumatiskt både för den lilla och för hennes föräldrar…

Men barn är ju ändå duktiga att finna sig i nya situationer och att acceptera livets vändor. Man kan bygga med lego även om man ligger på rygg på golvet och inte kan röra på benet.

 Och äta vindruvor fungerar ju även det att göra i vågrätt läge.

Sen kan man ju alternera med att sitta uppallrad i soffan en stund och titta på TV. Jobbigaste momentet är väl egentligen att bli förflyttad från plats A till B, märks att hon blir orolig över att det ska göra ont.

 Som tur var kom det lite vänliga människor och hälsade på idag. Bland annat moster Anna, som bidrog med både puzzel i sex bitar…

och nyinköpta dockkläder (bäbiskläder från Erikshjälpen) och lite annat roligt. Och mormor kom med ett Pippi-knoppuzzel. Och morfar med hunden. Och farbror Magnus dök upp. Plus fikagäster på dagen. Trevligt, det uppskattar vi! Vi säger välkomna till alla som vill titta in och bidra med lite underhållning – stepp, sång, joddling, fridans eller simpel improvisationsteater, allt går hem! Vi lär hålla oss hemma de närmsta dagarna.

Min kompis och jag

– Joorå såatte…. nu har de slagit hö´t.
– Å katta, hon trivs där på lägdan.

– Äh, kom kompis så får du en kram!